Det hände en grej.
Jag bröt det.
Och det kändes skitbra. Det har varit så lätt, sockerlöftet. För lätt. Jag gillar utmaningar och det tänkte jag att sockerlöftet skulle vara, men det var det inte. Att dricka kaffe istället för att äta fikabröd gör jag oftast ändå och den där godispåsen klarar jag mig bra utan de flesta dagar i veckan. 2 veckor hann gå och jag hade kunnat fortsätta hur länge som helst men jag såg inte riktigt anledningen.
Ibland kan man behöva en lite sockerpaus, det kan vara bra att köra något sådant för att visa sig själv att man faktiskt inte behöver allt socker, att man klarar det och att ladda för nya sundare vanor. Dessa två veckor var skitbra för mig, för jag tror att jag inte alls kommer att äta like mycket socker nu som jag gjorde innan jag började med löftet. Hamnade lite i en choklad-konstant-cirkel då. Och nu tänker jag lite innan jag sprättar den tredje pepsi maxen på jobbet. Varannan vatten typ?
Så ja. Jag bröt löftet. Köpte en godispåse för femton kronor idag. Nykter. Och för att jag var sugen.
Löftet fyllde inte längre ett behov för mig. Det allra bästa tror jag är balansen. Att lära sig att göra det mesta med måtta.
typ köpa en godispåse för under tjugolappen och vara nöjd med det
Två veckor har gått på mitt sockerlöfte också, och jag kan bara instämma med dig. Det har varit förvånansvärt lätt. Konstigt då jag försökt göra detta innan och då har det inte fungerat. Kanske för att jag denna gången satte ett mål, 30 dagar och sen gör jag som jag vill. Jag vet inte. Men det är skönt att känna att jag kan avstå så lätt :) Precis som du säger, en balans är det bästa. Jag tänkte inte heller avstå från socker för alltid. Jag vill ju äta, specielt choklad, nån gång i veckan. Man kan göra som du säger, köpa lite och vara nöjd med det. Kul att du är nöjd iaf :)
SvaraRadera