Gissa om jag blev glad när jag vaknade imorse?
SOLEN SKEN!
Fick skjuts till skolan och hade planerat ett långt springpass efter morgonens lektion - 12 kilometer skulle betas av. Jag begav mig ut, det var så lätt, benen flög fram, flåset var knappt, musiken var bra - men efter 7 kilomter, då jäklar tog det stopp. Jag blev så sjukt skitnödig(Såhär kanske inte en tjej ska skriva.. fina flickor bajjar inte. Tur att jag inte är en fin flicka!) Så det gick helt enkelt inte att fortsätta, så sjukt störigt. Frågan är om jag skulle klarat att plåga mig några kilometer till, jag avskyr att avbryta ett planerat pass! Dock så är det inte värt. Jag älskar löpning, det är en njutning för mig, och ska jag plåga mig så är det inte värt.
Nöden har helt enkelt ingen lag.
Såhär vackert var det ute! |
Nu hade jag tänkte gymma då jag missade boxningen igår och vill köra styrka två gånger i veckan, dock är tiden knapp och om jag priorierar något kanske det blir en promenad i det vackra vårvädret. Gym får det bli imorgon om det hinns! Just nu är det lite nöjen och mycket måsten. Otroligt mycket jobb och en del i skolan, men jag överlever om jag hinner med lite kaffepauser och ett gäng fina löprundor i fantastiskt väder.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar