Första springturen..

Igårkväll åt jag lax och gosallad(avocado+halloumi+annat gott) med min pappa. Och sedan, efter att ha pluggat ett litet tag, bestämde jag mig för att dra ut på en springtur.

Det kändes lite i höften men inte så farligt. Dock, fy tusan vad jag har tappat kondis! Det är verkligen en färskvara. Det var riktigt tugnt att springa trots mitt relativt låga tempo på de sex kilometrarna jag betade igenom. Nu förstår jag er som enbart springer för att det är skönt efteråt. Men jag minns ju hur roligt det är att springa när man har fått en bättre kondis, då är det liksom roligt genom hela passet nästan. Hur som haver så ville jag ge upp flertalet gånger men då tänkte jag - Vill jag ge upp för att jag har ont i höften eller för att det är jobbigt? Hade svaret varit höften så hade jag slutat men det var det inte så jag fortsatte.

Efteråt var det sååå skönt och jag vill bara springa varje dag för att komma tillbaka till formen jag var i innan jag slutade. Det går ju dock självfallet inte! Men, jag försöker att göra det hela positivt med att jag har fått en sämre kondis. Nu får jag ju faktiskt kämpa dubbelt så hårt för att komma tillbaka! Det är roligt med utmaningar.

Efter löpningen promenerade jag några minuter, måste bli duktigare på nedvarvning för att inte riskera att skada mig. Så fort passet var slut så kände jag dessutom ganska mycket i höften och jag ber till gudarna att det inte känns imorgon(idag). Jag vill verkligen kunna träna nu. Det har varit guld att bara få promenera de senaste dagarna!

Angående Göteborgsvarvet så bestämde jag mig för ungefär en vecka sedan att det var kört. Skadan är fortfarande inte helt läkt, min kondition är halvkass och ja, det går liksom inte då. Bättre att ta det säkra före det säkra! Ska försöka hitta ett trevligt lopp men platser kvar som jag kan anmäla mig till efter sommaren.